En idag nästa bortglömd händelse som skakade om rejält både inom Försvarsmakten och själva samhället, var den stora explosionen i ett av Försvarsmaktens stora berglager för drivmedel. Onsdagen den 23 juli 1958 skakades den lilla Småländska orten Moheda av en explosion utöver det vanliga. Moheda i Kronobergs län ligger inom Alvesta Kommun och är ett litet samhälle med anor från ända tillbaka till 1100-talet och är väl mest känd för sin träskotillverkning, eller trätoffeltillverkning som man kallade det. Tillverkar träskor och tofflor gör man dock fortfarande. Det har funnits en del sågverk i regionen och fortfarande kapar man upp skog till plank i Moheda. I samband med att Försvarsmakten planerade att öppna upp ett 40-tal nya berganläggningar för förvaring av drivmedel så kom även Klintaberget utanför Moheda att bli aktuell, det på grund av den stabila berggrunden som var lämplig för att sprängas ut för lagring av drivmedel. Drivmedelsanläggningen i Moheda, som även kallades ”Nya berget” eller M 159, stod klart under 1954 och kunde rymma 19.500 kbm dieselolja och flygbränsle avsett för alla tre förbandstyperna. Dagen för olyckan så innehöll anläggningen 17.000 kbm av brännolja (diesel), bensin och flygfotogen. Anläggningen i Klintaberget låg 195 meter över havet och själva Moheda samhälle och dess järnväg någon kilometer bort, låg 40 meter över havet, det här kom att få en negativ inverkan vid den stundande olyckan. Drivmedlen transporterades till Moheda på järnväg och pumpades via ett antal markförlagda pipelines till de sex cisternrummen i Klintaberget. Distributionen av drivmedel från bergrumslagret till nyttjande förband, som flygvapnet, armén och marinen, skedde via tankbilar som tankades inne på anläggningsområdet för vidare frakt ut i området.
Onsdagen den 23 juli börjar som vanligt och fyra personer ur personalen ska under dagen arbeta i anläggningen med de sysslor som dagligen förekom. Det är förman Gunnar Carlsson, förrådsarbetarna Ingemar Sjöholm och Martin Karlsson, och den här dagen ska även tankbilschauffören Erik Karlsson arbeta i anläggningen. Eftersom det är semestertider tjänstgör endast sex anställda av totalt fjorton. Två av dem befinner sig på annat håll i området. Den här dagen så skulle ett av bergförråden rengöras och hade pumpats ur för att personalen skulle kunna kliva ner och ta bort föroreningar som sjunker till botten under lagringen, material som var oren och som skadar pumparna. I samband med rengöringen så ventilerades utrymmet ur från ångor, så att arbetarna kunde arbeta säkert. Under dagen innan så vände väderprognosen och ett åskoväder drog in över Moheda, arbetet avslutas och ventilationen stängs av så att drivmedelsångorna inte skulle antändas av eventuella blixtnedslag. På onsdagen, dagen efter, så återgick de fyra arbetarna till arbetsuppgiften och samtidigt så slogs fläktarna på igen. Utredningen senare visar att fläktarna lämnat gnistor som antände den explosiva gasen, för när de fyra arbetarna var inne i berget så kom en gigantisk explosion där tre av de fyra omkom. Den fjärde arbetaren hade dröjt sig kvar närmare utgången för att få med sig några spannar som föroreningarna i tanken skulle skyfflas upp i, det räddade hans liv. Han lyckades krypa ut ur anläggningen helt neddränkt i bränsle, hans tre arbetskamrater blev kvar i berget och hittades några dagar senare avlidna.
Explosionen var dock inte slutet på den här olyckan för nästan hela anläggningen tömdes på sitt innehåll och sprutade samt rann ut över samhället. Drivmedlet fyllde vattendrag, dagvattenbrunnar, dricksvattenbrunnar, diken, hus och natur, det här skapade en stor miljökatastrof som fortfarande idag sätter sina spår i Moheda. Hundratals militärer från bland annat I 11 i Växjö sändes till Moheda för att bistå i räddningsarbetet och mängder med tankbilar rekvirerades som skulle försöka suga upp oljeprodukterna ur marken. Inledningsvis så hade två brandkårer, tre ambulanser, sex rökdykare samt 450 värnpliktiga från Kronobergs regemente kallats till platsen för att hjälpa till med räddning, evakuering, sanering och bevakning. Även civilförsvaret och brandkårer från hela Småland rekvirerades med pumpar och rör samt saneringsutrustning. Pressen beskrev vid tillfället Moheda som en krigszon med omfattande avspärrningar, evakueringar av invånare, stora militärkoncentrationer och en ort i kaostillstånd. Man reviderade även ett stort antal lastbilar som kunde köra grus från ett närliggande grustag och med hjälp av invallningar så försökte skadeverkningarna begränsas, men effekterna på naturen blev påtagliga. Vid flera tillfällen antändes drivmedel, även en eldstorm över Dansjön utvecklade sig till ett närmast apokalyptiskt skådespel.
Räddningsmanskapet lyckades i stor utsträckning att täta läckorna men betonade att explosionsrisken och brandfaran ännu var stor, inte bara i berget utan även ute i samhället. Folk på orten förbjöds att röka eller elda i kaminer och spisar, även bilar förbjöds att startas upp. Ett helt stopp på utflödet av drivmedel tog ytterligare några dagar i anspråk innan man kunde lägga arbetet helt på saneringen, men samtidigt så skulle hela förrådet tömmas på drivmedel på ett kontrollerat sätt. Med tanke på att risken för att nya explosioner var stor, så kunde arbetet betraktas som ett riskfullt arbete då drivmedlet skulle tankas ur berget till tankbilar strax utanför.
Olyckan utreddes noggrant eftersom en liknande olycka inträffat i Sundsvall 1957, men vid den anläggningen dog ingen personal samtidigt som bensinen blev kvar i berget. Men med tanke på att det fanns ytterligare ett 40-tal anläggningar med samma inriktning och system så ville man säkerställa att inte även de här anläggningarna skulle kunna drabbas av samma explosion. Sprängämnesinspektören Ingvar Rudin, som kommit med flyg från Stockholm, ville till en början inte uttala sig om vad som kunde ha orsakat explosionen. Han ville vänta tills en mer noggrann undersökning av platsen gjorts och en sådan skulle dröja eftersom man först var tvungen tömma förrådet och avlägsna de explosiva drivmedelsångorna. Teorierna var många och att man inte kunde utesluta att det rörde sig om ett sabotage då detta skedde under det Kalla Kriget då Sverige rustade för att bli ett av världens starkaste försvar. Det mesta talade emellertid för att det bildats gnistor när fläktarna i anläggningen startats på onsdagsmorgonen efter att ha stått stilla under natten på grund av det häftiga åskvädret. När gnistorna kom i kontakt med bränsleångorna inträffade den förödande explosionen.
Trots motstånd från Mohedas kommunpolitiker, som inte ville se en fortsatt drivmedelsanläggning i samhällets direkta närhet, så valde statsmakterna att återuppbygga cisternutrymmena efter olyckan, dock med säkrare fläktar. Förrådet ligger mycket strategiskt, sett utifrån Flygvapnets synvinkel. Omkring 20.000 kubikmeter flygfotogen kom senare att förvaras djupt inne i berget och denna resurs var avgörande för Flygvapnets uthållighet i krig. Anläggningen kom som sagt att fortsätta som drivmedelsförråd i ytterligare många år, saneringen av området utanför fortsatte dock fortlöpande och inbar bland annat rivning av hus som blivit neddränkta av bränsle och saneringar i ett mycket stort område. 2008 är berget tömt på produkter och avvecklingsarbetet avslutat, men saneringen av området återupptas ett par år senare med nya metoder, med bland annat placering av bakterier som långsamt ”äter upp” drivmedlet i marken, det arbetet avslutas av Försvarsmakten 2017. Anläggningen ägs idag av Fortifikationsverket och kommer troligen aldrig att rivas då den kommer att kräva fortsatt saneringsarbete även i framtiden, anläggningen är dock fortfarande ett skyddsobjekt.
De tre omkomna arbetarna, Gunnar Carlsson, Ingemar Sjöholm och Martin Karlsson vilar idag under en gemensam gravsten på Moheda kyrkogård och minnet efter explosionen och miljökatastrofen gör sig fortfarande påmind i Moheda och sätter fortfarande sina spår, alla där minns än onsdagen den 23 juli 1958.
Bilder från öppna arkiv godkända för publicering, sammanställd fakta; bl.a. från Smålands Kuriren, Wikipedia, Lantmäteriet och övrig info från nätet
timebandits.se 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.