Silverfärgad ödslighet

Vissa ödehus har stått öde längre än andra och därmed har återgången till naturen kommit längre. Varje gång vi hittar ett öde hus så undrar vi naturligtvis vem som har bott där, då när huset fortfarande var beboligt? Just det här huset ligger på en plats där gruvdriften upphörde väldigt tidigt på 1900-talet, men där man återupptog viss verksamhet senare. I många äldre gruvors varphögar fanns mycket kvar att förädla med nyare metoder i en modernare tid, och därför så återuppstod verksamheten ytterligare en tid och husen som stått öde fick en ny-renässans under en kort tid. Troligen var det så för det här huset då just detta inträffade här, men man letade efter betydligt ädlare metall än järnmalm, här hade man brutit silver i många hundra år och troligen fick man ut mer silver med nyare metoder, för de gamla varphögarna är nu även de borta, liksom den som sist bodde i den här lilla backstugan.