Myten Hästskoberget

Få platser är så omtalade och så konspiratoriskt utredda som platsen som kallas Hästskoberget. I många grupper och forum så har det i åratal gjorts inlägg och diskuterats kring det område som fått namnet ”Zonen”, i vilken Hästskoberget befinner sig. Namnet ”Zonen” låter som om det var hämtat ur någon science fiction om ytterst hemliga militära, eller civila, försöksplatser där folk kan komma att försvinna utan förklaring eller där något utomjordiskt sker, eller kanske hemliga experiment. Är ”Zonen” då bara ett påhittat namn eller döljer sig något bakom namnet? Nja, det är snarare så att det här området geografiskt samlar en del platser av betydelse för Sveriges säkerhet, vi ska dock inte fördjupa oss i ”Zonen”, det kan man göra på andra platser. Här hoppar vi dock över det då det egentligen saknar direkt relevans, då det här enbart handla om en specifik plats som sedan länge lämnat över åt sitt eget öde, det är den platsen som kallas just Hästskoberget och ligger någonstans i kanten av det här området. Den närmast rätta beteckningen är Östra Sund 3:1, vilken ligger i en del av det stora Hästskoberget. Det är svårt att med exakthet sammanställa en plats som Hästskoberget och dess historia, då platsen historiskt har haft en sån pass stor komplexitet som den har och har haft. Mycket av dess tidigare uppgifter har fortfarande viss sekretess, även om anläggningen efter 2008 har haft andra brukare och ägare och blivit s.k. ”avhemligad”. Det går dock att få fram uppgifter som är mer eller mindre sanningsenliga med utgång från tillgängliga och officiella samt öppna källor, det går även att få information från andra säkra källor efter en rejäl bakgrundkontroll. Det här är inte helt exakt och innehåller säkert felaktigheter, men det har tagits hänsyn till att det finns viss rimlighet och logik som talar för sig själv, så se denna historia som en mall över hur det troligen har sett ut och troligen fungerat, alltså så nära sanningen det går att komma fram tills idag. Hästskoberget har en rad rykten som placerar anläggningen i centrum och huvudplats för det område som kallas ”Zonen”, vilket är felaktigt: Hästskoberget var bara en mycket liten del av den komplexitet som omgärdar ”Zonen” i sin helhet och avsedd för en blygsam del av ”Zonens” militära- och civila verksamhet. Men rykten och återberättade historier kan ju även de innehålla en del sanning, vilket den här historiken har tagit till sig. Som sagt; Se denna sammanställning som en mall och våga vara källkritisk, även om den är skriven med god och stabil bakgrundsfakta.

För att ta allt från början, så byggdes den här anläggningen egentligen inte till att bli det den kom att bli och planerna och förändringarna har varit många genom åren och är av naturliga skäl svåra att skapa en exakt tidslinje för. 1938-39 påbörjade de tre sprängämnesbolagen Nitro, Nobelkrut och Expressdynamit bygget av en skyddad dynamitfabrik och bergrumsförråd för bland annat lagring av 2000 ton salpetersyra. Samtidigt så byggs skyddade cisternanläggningar i fem bergrum tre kilometer längre bort och närmare en viktigt transportlänk, järnvägen. Den berganläggningen har egentligen samma syfte men som förråd till den yttre fabriken, även om en del av syrorna regelbundet flyttas härifrån till anläggningen i Hästskoberget.

1941 var den skyddade berganläggningen i Hästskoberget klar, med järnvägsspår för trallor, pumpar, cisterner och ett rörnät. Statens reservförrådsnämnd , senare Statens Ammunitionsnämnd, hyrde därefter anläggningen på 10 år och anläggningen skulle då användas till en skyddad verksamhet som komplement till den yttre fabriken i Gyttorp och säkra leveranserna till (bland annat) Försvarsmakten även om den yttre fabriken slogs ut. Det sprängdes efter hand ut 28 bergrum för produktion och förvaring och även tillverkning, väl skyddade från varandra i händelse av olycka. På en höjd ovan bergrummen sprängdes en cistern in i berget som vattenmagasin för brandsläckningsnätet på området, hit pumpades vatten upp och kunde sedan falla med självtryck ut i nätet. Tanken var från början att ansluta anläggningen till det smalspårsnät som redan fanns ett par kilometer bort och som skötte transporterna mellan den yttre fabriken och järnvägsstationen och som även gick till en lastplats en bit bort på järnvägslinjen. Detta genomfördes dock aldrig på grund av problem med terränghöjningen och transporterna skedde istället med lastbilar och faktiskt även med häst och vagn. Anläggningen byggdes som en skyddad fabrik efter de kriterier som samtliga stora industrier och verkstäder under den här tiden ombads av Regeringen att bygga, Sverige skulle ju fungera även under ett förväntat krig och snabbt kunna ställa om verksamheten om så behövdes (jmf anläggningar som SAAB i Linköping, AGA på Lidingö, Atlas Copco i Sickla, Vapenverkstäderna i Eskilstuna, ammunitionsfabrikerna i Tyfors, Karlstad och Kolsva, o.s.v….).

Anläggningen i Hästskoberget medförde även andra problem som inte var med i den tidiga planeringen. Den kraftigt ökande personalstyrkan för sprängämnestillverkningen gjorde bostadsfrågan till ett allvarligt problem under 40-talet och många bostadsbyggen påbörjas i olika former. Arkitekten Erskine fick uppdraget att rita ett bostadsområde för arbetare i Gyttorp som idag finns bevarat och är kulturminnesmärkt.

Vi klämmer här in ett stycke från en intervju som ska ha gjorts med en äldre man som tidigare ska ha arbetat för ett av sprängämnesbolagen. Om det finns någon sanning i det här vet vi dock inte, men det är ändå ganska intressant:

-”Troligen var avsikten att producera Dynamit. Kammare 18 (den största) har mycket högt i tak, kanske var den avsedd för höga kolonner för att destillera restsyror från nitroglycerinproduktionen.
Kammare 1-5 hade enligt ritning ”cisterner under mark”. Dessa var troligen för salpetersyra, svavelsyra, glycerin/glykol.”
-”Fabriken var en s.k. skuggfabrik. Det skedde ingen ”normal” produktion där och antagligen provkörde man bara någon enstaka gång för att kontrollera funktionen.”

Produktionen i Hästskoberget hölls igång under VK2 och in till slutet av 40-talet under Statens Ammunitionsnämnd och samtidigt så utvecklade Nitro Nobel nya skyddade anläggningar i vid den yttre fabriken och flyttade under 1950-talet hela produktionen och förrådshanteringen till den nybyggda lokalerna. Hästskoberget fungerade sedan som förråd och beredskapsfabrik fram till början av 1950-talet då försvarsmakten började bli intresserade av anläggningen i andra syften och påbörjade här en typ av förrådsverksamhet till en början. Någon gång från slutet av 1950-talet till början av 1960-talet, så lades flera av bergrummen igen, främst de små bergrum som varit förråd för färdiga produkter under fabrikstiden. 1950 planerades dock ännu en bergrumsfabrik i regionen med en modernare inriktning, något som av kostnadsskäl aldrig genomfördes, istället lades kostnaderna på den skyddade delen av den yttre fabriken. Enligt uppgift tog Arméförvaltningen (FMV från 1968) vid någon tidpunkt under 1950-talet över verksamheten i Hästskoberget. Möjligen var detta när Statens Ammunitionsnämnds efterföljare Kungliga krigsmaterielverket upplöstes 1954.

1958 så visar försvaret åter intresse för Hästskoberget då man såg möjligheterna att använda anläggningen som annex till den 1948 byggda anläggningen för bl.a. Sveriges regering, Krigsdelegationen m.fl, det ska dock påpekas att den anläggningen inte ligger i direkt närhet till Hästskoberget och att den anläggningen fortfarande är ett skyddsobjekt och dess historia lämnas därför därhän. Att denna anläggning tas upp här är för att bättre förstå Hästskobergets historia När den anläggningen anlades så byggdes där även en radiostudio och två sändarannex några kilometer bort som bl.a. sköttes av Sveriges Rundradio för utsändningar från Regeringen till det Svenska folket i händelse av ofred. 1958 så hade även televisionen i Sverige slagit stort och man började planera för även en TV-studio och fann att anläggningen hade brister som gjorde utbyggnaden svår och istället började man se efter en annan plats att placera både en Radio- och TV-studio och Hästskoberget var en av de platser man tittade på. I början av 1960-talet byggs en ny stor sändarmast med sändarannex några kilometer söder om Hästskoberget, med syftet att öka kommunikationen från olika anläggningar i regionen, den kom även den att senare få ett syfte ihop med anläggningen i Hästskoberget.

Bergfabriken fortsatte vara förråd åt Försvarsmakten och senare även Hemvärnet utgick här ifrån och vissa delar av fabriken låg kvar fram till slutet av 60-talet. 1967 tog FortF över anläggningen och i mitten av 70-talet lämnas bergutrymmet över till FortV och en del ombyggnader görs byggs om till en ”ledningscentral”, och det är oklart om hur länge anläggningen fanns kvar här, men i början av 1980-talet är den borta och verksamheten överflyttad till en annan berganläggning.

Under 50-70-talet satsade Sverige stort på försvaret och byggde ett stort antal anläggningar och regementen runt om i hela landet, men man hade samtidigt ett ekonomiskt tänk och en utredning kom fram till att ett ”återbruk” av vilande samt anläggningar med annan verksamhet, som skulle kunna bidra till att hålla ner budgeten och drastiskt minska byggtiden. Man tittade därför även på Hästskoberget som låg inom det område där äldre och föråldrade anläggningar redan fanns då placeringen i den här regionen varit aktuell redan under VK2. Även spionherrarna Wennerström och Berglin fick anläggningarna i ”Zonenområdet” att under en tid byta plats med varandra för att förvilla en eventuell fiende med insikt i området. Istället för att bygga nya anläggningar som skulle bli både kostsamma och som hade lång byggtid, så bytte verksamheterna plats inom och utanför ”zonen” och det är nu som tankarna på nytt föds till att flytta de civila Radio- och TV-studioverksamheterna till Hästskoberget.

1953 inrättades Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar (BN) med huvuduppgift att förbereda en ny stor beredskapsorganisation (Statens Upplysningscentral – UC) för att i krig möjliggöra regeringens och de centrala myndigheternas kontakter med tidningar och radio och motverka motståndarens psykologiska krigföring. UC var en stor organisation om flera hundra personer. En stor del blev grupperade inom ”Zonen” i slutet av 50-talet, med möjlighet att producera olika former av relevanta Radio och senare även TV-program. Från mitten av 1960-talet så startade UC studioverksamhet i Hästskoberget. Under ombyggandet så kommer delar av de kvarvarande betongbyggnaderna från bergfabriksverksamheten att byggas om för studioverksamheten. I Hästskoberget så plomberades ytterligare några bergrum under 1970-talets mitt då de är oanvända sedan länge. I början av 1980-talet så slås verksamheterna i UC och BN ihop med SPF, Styrelsen för Psykologiskt Försvar och fick en lite förändrad inriktning för myndigheternas presskontakter och sändningar i etern och verksamheten flyttas då i huvudsak till det Centrala Presskvarteret (CPK) i Karlstad. Radio- och TV-studion i Hästskoberget blir dock kvar några år in på 90-talet och här används anläggningen för olika medieövningar. SVT och Ekot hade dock under en tid krigsplacerad personal i ”Zonen”, troligen då i Hästskoberget tillsammans med de olika ledningsfunktionerna som fanns stationerade inom ”Zonen”.

Försvaret finns i viss mån kvar i anläggningen med olika verksamheter fram till 2008 men har inte har haft någon aktiv verksamhet där sedan slutet av 1990-talet. Anläggningen stod sedan tom och man sökte ett nytt syfte och användningsområde, det här var i en tid då många tidigare skyddsanläggningar byggdes om till skyddade serverhallar för privata företags verksamheter. Byggföretaget Grontmij får under den här tiden i uppdrag att ta fram ritningar inför återställning av några bergsum och ombyggnad till serverhall för Stokabs verksamhet i form av serverhall i tre av bergrummen. Ett nytt fibernät drogs till anläggningen och i bergrummen byggdes moderna plåthus för verksamheten, även de tidigare tunga och explosionssäkra portarna togs bort och ersattes av brytsäkra ståldörrar av standardtyp.

2011 såldes anläggningen till Mats Lihnell som ett s.k. ”transportköp”, av Fortifiaktionsverket med Nora Kommun som mellanhand och som hade förköpsrätt, anläggningen värderades då till 1,2 miljoner kronor. Stokab avvecklade samtidigt sin verksamheten i berget och verksamheten flyttades till andra platser.

Nora Kommun börjar nu att söka efter nya hyresgäster och annonserar under den här tiden efter intressenter, men utan att finna någon. Däremot så planerar Mats Lihnell och Bergslagens Destilleri att använda anläggningen till whiskylagring, något som Nora Kommun ser som positivt. Det blir dock inte som planerat och Mats Lihnell och Nora Kommun vill istället sälja berganläggningen. Anläggningen annonseras ut 2014 och intresset för visningarna är stora och priset är då uppe i 3,9 miljoner kronor. När den annonseras ut så handlar det om 28 bergrum om 5000 kvm under jord och 18 ha skog. Det är dock bara 8 av bergrummen som går att tillgå när anläggningen annonseras ut, övriga är raserade eller plomberade och där man själv får stå för återöppnandet genom att ansöka för det. Man finner dock ingen köpare och 2018 står anläggningen tom och vem som är dess ägare är lite oklart.

Som sagt: Se denna ”sammanställning” som en mall och våga vara källkritisk, även om den är skriven med god och stabil bakgrundsfakta så finns det säkert hål och oklarheter i vissa delar, det är det här som är akilleshälen kring Hästskoberget då det hänt så mycket under åren efter att anläggningen byggdes och där vissa delar varit under sekretess.