Det går inte att se råa betongkonstruktioner utan att bli berörd på något sätt, positivt eller negativt. Rör man sig dessutom tillbaka till 1950 – 60-talet, eller tidigare, så kan man hitta fantastiska konstruktioner som tillkom då man kunde snickra gjutformar till i princip allt. Idag är det mesta prefabricerat och hopsatt i sektioner men då kunde man vrida och vända på virket för att forma betongen till det behov man hade av den och allt ser så genomtänkt ut. Betong är dessutom så väldigt svenskt, även om tekniken funnits längre än det bott Svenskar i Sverige, men det är här som vi har haft tekniken att skapa betong som fungerar i vårt växlande klimat och det är här som vi har allt material som behövs för att skapa betong som står och håller i evigheter. Men även ett utmärkt stål att armera med, liksom skog att skapa bra virke till gjutformar och ett stort handlag att kombinera dessa grunder.
En betongkonstruktion som alltid fascinerar, hur ofta man än ser den, är kyltornet på Ågesta f.d. kärnkraftvärmeverk, Ågestaverket, vilket byggdes för att ge fjärrvärme och elkraft till bland annat Farsta. 1958 ritade Sune Frölén Ågestaverkets byggnader och bland annat Skånska Cementgjuteriet stod för betonggjutningen. När värmebehovet i fjärrvärmenätet understeg kondensoreffekten i värmeverket så kördes överskottsvärme ut i kyltornet som är placerat på berget ovanför anläggningen. Idag finns endast betongkonstruktionen kvar och innehållet som var ett virrvarr av stålrör, är sedan länge borta, men det som är kvar är ett stycke svensk betongarkitektur väl värt att bevara!
timebandits.se 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.